Dagen har spenderats helt och hållet inomhus och jag blir lite irriterad på mig själv faktiskt. Jag är en person som verkligen inte mår bra av att bara sitta inne. Jag blir sur, jag blir lättirriterad och jag blir en total bitch mot min kille. Helt oacceptabelt, jag vet. Men sen är det något i min hjärna som stoppar mig från att gå ut ibland, det känns lite läskigt på något sätt. Jag känner mig helt enkelt tryggare inomhus vissa dagar, framför datorn och utan folk. Men det är ju lite konstigt eftersom att jag är den mest sociala person jag känner. Jag antar att man ibland behöver de där dagarna för sig själv. Jag har ju i och för sig Daniel bredvid mig 24/7, men det gör ingenting sålänge han står ut med mitt humör. Idag rann väl bägaren ur lite, när jag var som grinigast, för det slutade med att han tvingade ut mig på baksidan i minst 5 minuter för att ta lite luft. Det är tur jag har en sån underbar kille som tar hand om mig och vet vad jag behöver när jag själv inte har en aning. För det hjälpte verkligen, lite luft och jag var som ny igen.